Jag hon är faktiskt min egna lilla prinsessa, kommer fortfarande hur glad jag blev när jag fick henne på min födelsedag. Det var nog första gången som jag grät av ren glädje. Klart, när jag skrattar gråter jag 9 av 10 gånger, men den gången var det annorlunda. Det var verkligen en extrem lycka som spred sig inom mig. Innan detta blir ett för sentimentalt inlägg, ska jag berätta vad som verkligen hände idag i stallet.

 

När jag släppte snyggingen i hagen i morse tyckte hon verkligen att hon var snygg minsann... Hon gick fram till grannhagen och hälsade på en nykomling. Hahah, har aldrig sett eller hört henen gnägga så högt mot en annan häst ;)

 

 

 

 

Något som var minder roligt var att det var precis en svullnad på halsen efter vaccinationen som Linda sa.. och den var inte liten heller.

 

Men efter ett par timmar i hagen hade svullnaden gått ner, thank god! Blev dock ganska rädd när jag hämtade henne från hagen, hon gick som en snigel och såg inte så kry ut. Speciellt inte om man jämför med de sisat gångerna jag hämtat in henne från hagen, eller ja rättare sagt hingsten, hon betedde sig precis som en sån!!!

 

Tempen visade som tur va 37,8 och nej det är inte feber när det gäller hästar. Hennes normala är 37,6 så det var ingen fara.

 

Idag blev det en barbacka tur i paddocken, dömysigt! Diana verkade tycka det var lika kul, både lite gnägg och frust gav hon ifrån sig. Blev inte världens hårdaste pass idag med tanke på reaktionen av vaccinationen och även att hon fortfarande är inne på viloperioden efter vaccinationen.

 

Imorgon blir det då hårdare pass, träning för Hanna på kvällen, kanske hoppning?